Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganiska förhållande till ideernas system och hans ursprungliga
ändlighet i förhållande till detta. Mera än detta anser jag
mig icke här kunna säga om den saken.
En annan anmärkning har afseende på Sahlins sätt att
bestämma betydelsen af hvad man kallar en relationsgrund,
hvilken enligt hans tanke ej skall vara den abstracta eller
formella enheten — det i båda relationsledeme identiska eller ge-
4
mensamma, utan den concreta och reella enheten, som
sammanhåller dem, och hvilken han kallar det hela. Enligt denna åsigt
af saken skulle således t ex. grunden till förhållandet emellan
rummet innanför sphaeren och rummet utanför sphaeren i
Geometrien vara, icke det för bägge gemensamma rena eller abstracta
rummet och det sätt, hvarpå detta möjligen kan närmare
bestämmas, utan ant. Geometriens system såsom det hela
eller egentligen detta systems reala subject d. v. s. Geometern.
Jag tviflar likväl att någon, som frågar, hvarigenom de 2:ne
omnämnda relationsledeme äro förenade med hvarandra, och
hvarfore de i denna förening bestämma hvarandra ömsesidigt
så att det ena icke kan vara hvad det är utan det andra, skall
för att få svaret på denna fråga vända sig eller rigta sin blick
vare sig på Geometrien eller på sjelfva Geometern. Jag tron
att han skall hålla sig endast till de 2:ne mmsformeme och
hvad han i dessa kan finna såsom förutsättning för deras
förhållande. Och att det i relationsledeme identiska eller
gemensamma skall vara vanmägtigt att sammanhålla dem, behöfver
man visst icke frukta; tvertom kan man antaga för säkert att
ingenting annat kan vara i stånd att göra det, och att de
aldrig skola få någon lust eller förmåga att utur detta identiska
förirra sig, såvida förhållandet emellan dem är väsendtligt I
allmänhet bör man ej lemna obemärkt, att ordet Gmnd i
Svenskan är tvetydigt: det kan betyda såväl grundval —
fundamentum, som skäl — ratio, själ. I förra fallet är gmnden
ab-stractare eller mindre innehållsrik, än det derpå grundade, i
sednare åter är förhållandet tvertom. Och man säger ej ratio
relationis, utan fundamentum relationis. Så är t ex. den
gemensamma viljan hos mannen och quinnan fundamen tet för
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
