Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9. Om gränsorna ftr Rikets Ständers rätt etc.
Originalet förekommer i Tiden, 1850, N:o 100 (18 Dec.).
Närmast under öfverskriften står: (Insändt)
Sid. 150, rad. 5 ofvnfr. står: beskönja. Besköna och
Beskönja = utsmycka, framställa i gynnsam (urskuldande)
belysning, bemantla o. s. v. Jfr. Tyskans beschonen
och beschönigen. »Beskönja, v. n. 2. Fucare,
Praetexere. Hujus verbi usus tantum est in Praes. Ind.
et Infinit*. Abr. Sahlstedt, Svensk Ordb. (1773). Fucare
betyder färglägga, sminka, och praetexere pryda, bruka
något såsom svepskäl, bemantla.
Sid. 150, rad. 4 nedfr. står: Kap. läs (ss. i orig.): Cap.
10. Mellan uppsatserna i Tiden å ena sidan och uppsatsen i
Svenska tidningen å andra sidan har Boström 1851
utgifvit första arket af Grundlineer till Philosophiska
Statslärans Propaedeutik, nämligen de första 20 §§. och
en del af (nästan hela) den 21; motsvarande i de år 1859
utgifna arken §§. 1 —22 och en del af §. 23 (nästan hela).
Nya §§ uti 1859 års ark äro §§. 2, 13, 22. Utesluten är
uti 1859 års ark: §. 20 uti 1851 års ark. Denna
sistnämnda § hade följande lydelse:
§. 20.
Sedeläran och Rättsläran kunde tillsammans kallas
Rättslära i vidsträckt bemärkelse, emedan de bägge
handla om det Rätta i menskliga väsendens fria
verksamhet eller handlingar.
De äro bägge vetenskaper om rättigheter och
pligter, den förra om de enskilta eller moraliska,
den sednare om de publika eller juridiska. På
visst sätt skulle hela den theoretiska philosophien
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
