Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det egentliga väsendet (Gud och hans ideer) är
alla ändliga väsendens och följaktligen äfven
menniskans yttersta Grund. Men såsom sådant är det
1) för hennes theoretiska förmåga alla ändliga
väsendens Urväsen — deras absoluta Ursak och
Ursubstans, uti och genom hvilket allt i och af
dem måste begripas; 2) för hennes praktiska
förmåga alla fria väsendens Urreligion — deras
absolut högsta Lag och Ändamål, hvarefter och
hvartill allt i och af dem bör göras. Det är
således i theoretiskt afseende blo.tt innehåll och object
för hennes betraktelse eller vetande — hennes
förstånd, men i practiskt afseende tillika object och
innehåll för hennes fria verksamhet eller
handlande — hennes vilja, uti och genom hvilken det
i och för henne bör förverkligas. Saknade
menniskan friheten, så hade denna indelning af
Philosophien ingen betydelse.
11. Aphorismer i Statsrätten.
Originalet förekommer i: »Svenska Tidningen. Dagligt
Allehanda i Stockholm.» 1852, N:o 46 (25 Febr.) och 47
(26 Febr.).
Sid. 159, rad. 4 nedfr. bör stå (ss. i orig.): Gudomligheten.
Sid. 162, rad. 8, 7 nedfr. står: konungabrefvet af den 25
September 1777. Detta lyder (se Skarin, Svea Rikes
Lag): Då någon angifves vid domstol att hafva gjort
förklenliga tillmälen och fällt hårda omdömen om
Konungen och Regeringssättet skall domaren, utan minsta
tidsutdrägt, till K M:t inberätta målet, hvaruti ’brottet
består och hvem det angifvit, då K. M:t äfven genast
vill sig utlåta, huruvida, efter de sig företeende
omständigheter, saken må alldeles nedläggas eller med
ransak-ningen fortfaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
