Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RESANDE, SOM
i mitten av 1850-talet
kom-mo farande stora
landsvägen, som från Växjö leder
söderut ända till
Kristianstad kunde vid en av
grindarna å Huseby ägor få se
en liten jänta som ivrigt och
snabbt skyndade förbi alla
de andra torparbarnen för att bli den lyckliga
ägarinnan till den åtrådda grindslanten.
Inte alltid vankades det något, ty färden var lång,
grindarna många och resenären hade hunnit bli
ganska härdad under den dryga resan från
Stockholm eller vilket som nu var utgångspunkten.
Ännu hade man ingen aning om lyxkupéers eller
re-staurationsvagnars komfort, järnvägsbyggandets
pionjärer förde än sin sega kamp mot en
konservativ misstro som tyckte, att det var »bra som det var»
och fann landsvägsskjutsen bekväm och trygg,
medan den omskrikna moderniteten säkert var
ingendera. Därför hade landsvägen fortfarande sin
rangplats som transportled och den var flitigt
använd. Två gånger i veckan gick paketposten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
