Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungby gästgivaregård.
På denna trappa till förstugan — huset står ännu kvar — stod
Kristina och spelade då Tornérhjelm fick se henne.
hästarna, de hade tjänstgjort förr till belåtenhet.
Allraminst var hon rädd att gå ensam. En rask
smålandstös låter sig minsann inte förskräckas.
Vem skulle förresten haft hjärta att förolämpa den
lilla, med sin fiol under armen vandrande
sångerskan? Tvärtom förstod hon nog att i stugorna göra
sig till en välkommen gäst.
Alltnog, modern for och Stina stannade kvar.
Hon begav sig till torget och började som vanligt
sin konsert. Repertoaren var förstås de då på
modet varande visorna, de flesta av mycket
sentimental läggning, som nog inte saknade sin anstrykning
av ofrivillig komik i den lilla flicksnärtans mun.
Exempelvis en som förtjänar att anföras därför att
det var just den visan, som hon sjöng, då hon
»upptäcktes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
