Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den allmänna uppmärksamhet, som kom honom
till del, men /betraktade likväl med faderlig stolthet
den fina gestalten. Omkring denna vackra grupp
samlade sig nu den nyfikna mängden och
passagerarna, då helt oförmodat en kvartett, improviserad
av järnvägstjänstemän och ett par officerare
uppstämde den enkla och vackra folksången:
Kristallen den fina. Dessa toner kommo förmodligen
mången sträng att vibrera i den unga sångerskans
inre, ty hon rodnade och bleknade, syntes djupt
rörd, samt brast slutligen ut i tårar, glädjepärlor,
lika klara som hennes egna sköna toner. Efter
sången tackade hon och tryckte händerna på
sångarna, som berett henne denna angenäma
överraskning. Och sedan hon hälsat de närvarande avreste
hon med fadern till Huseby bruk, sitt
barndomshem, varest den gamle mannen ännu är torpare.
Han har förut levat i fattiga omständigheter, men
har nu genom sin dotter blivit försatt i en god
ekonomisk ställning.
Under vistelsen i hemtrakten försummade
Kristina Nilsson inte att göra ett besök i Skatelöfs
kyrka, som låg där vit och stor och präktig
alldeles som den gången då hon som en liten läsflicka
klev över dess tröskel. Det kan nog misstänkas, att
det var liksom litet klent med andakten under den
gudstjänsten. Man glömde alltsomoftast av att
lyssna till prästen för att i stället kasta en
sneglande blick på henne, som hela trakten talat om,
Stina i Löfhult, som blivit så obegripligt förnäm,
och som sjöng för både kejsare och kungar var
evigaste dag därborta i Paris. Det var för hennes
skull, som kyrkan var full till sista plats. Man vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
