Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sin helhet en gång för alla och gjorts till en del av
henne själv.
I sin framställning av Valentine i Hugenotternas
4:de akt, gav hon oss ett prov på styrkan av sitt
tragiska patos. Den lågande blicken, de ömsom
sammanpressade, ömsom halvöppna och skälvande
läpparna, de än darrande, än lidelsefullt knutna
händerna, hela ansiktsspelet, gestaltens vacklande
mellan kraft och brutenhet, mellan en förtvivlad
kärleks styrka och dignandet under ett övermäktigt
öde, allt talade om passion och ett gränslöst lidande
med en sanning, som skakade ända in i själens djup.
Och likväl var allt detta klätt i en plastik, som
erinrade om antikens skulpturer.
Denna tillbakalutade gestalt med sina armar lyfta
i den djupaste ångest, var såsom en förtvivlan,
huggen i marmor, och denna med upplöst hår och
döende blick i soffan neddignande Valentine var en
mejslad vanmakt.
Men denna starka, glödande Valentine kan väl
hon krypa in i Mignons lilla, korta kjortel och
komma med bara fötter självständigt fram emot
oss, såsom en sannskyldig typ av äventyrarlivets
barn?
Låt se! Där kommer vagnen med sin brokiga
omgivning. Ser Ni det barnsliga huvudet, som
ligger lutat mot armen. Giv akt på det tjuvpojkaktiga
leendet, på de självsvåldiga sträckningarna. Tror
ni att den där lilla bytingen någonsin haft en aning
om vad kärlek är. Å nej, i detta ansikte ligger den
mest tydliga Unbesonnenheit. Seså, nu rycks hon
upp, nu är hon framme på golvet, surmulen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
