Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 146 —
han verkligen länge hyst för henne. Hon vore
honom dubbelt dyrbar, då hon gjort sig förtjent
af deras gemensamma beskyddarinnas välvilja, och
han hade så länge vändt sig vid det glada hoppet,
att tillhöra Tant Rosinas familje-krets, att det nu
skulle för mycket smärta honom att öfvergifva det;
han vågade derföre bönfalla att den, som en gång
gifvit honom så smickrande förhoppningar,
täcktes lika godhetsfullt arbeta på deras fullbordan
genom denna nya plan, och derigenom ännu mera
öka de känslor af tacksamhet och beundran, som
evigt skulle fästa honom vid sin vördade
välgörerska.
Tant Rosina kom öfverens med sin gunstling,
att han borde först en tid närma sig till Suzette
och visa henne uppmärksamhet, med ett ord;
söka att behaga henne, hvilket Tanten ej tviflade
skulle lyckas. — Enligt denna plan, blef flerr
Vol-au-nues på en gång Suzettes kurtisör. Han
undvek Aline vid alla tillfällen, men deremot såg
man honom beständigt vid Suzettes sida; än
öfverhopade han henne med det mest utsökta
smicker, än spelade han rölen af en känslofull och
tyst tillbedjare. Suzette såg med förvåning att
den, som förut icke låtsat märka henne, nu en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
