Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 183 —
den kan ju långt förut vara släpad längsrø in
under golfvet. En Gud inger honom denna tanka,
sora sprider klarhet ät hans öfvertygelse, lugn åt
lians själ, och helgonglorian omkring den
slumrande Mathildas hufvud.
VI.
Ett ordspråk säger att lyckan aldrig kommer
ensam, och det har rätt. Lyckans Gudinna är
troligen, lika som vi menniskor, ett vanans djur, ocli
dit hon en gång riglar sin gäng, dit älskar hon
att återvända; instinktmässigt promenerar hon
länge dit, emedan det är besvärligt att uppsöka
nya föremål, nya trakter, och göra nya
bekantskaper; som Qnner, kanske som jag och mänga
andra, att de nya bekantskaperna äro föga roliga,
och sällan löna mödan.
Det må nu vera med lyckan och hennes små
nycker huru som helst, men Grefve Nordensväid
hade ej allenast upptäckt en möjlighet att
rättfärdiga sin Mathildas uppförande, ban hade äfven den
glädjen att se henne inom några dagar sä betydligt
förbättrad, att lian på hennes enträgna böner
kunde lemna sjukrummet och gå ut att hemta frisk luft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>