Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 186 —
låtit Er alt yttra, kanske något obetänksamt; både
Jör Er egen skuld och Grefvinnans, vill jag ej ens
törsta Er mening. Jag kan deremot försäkra vid
min heder, och då måste ni tro mina ord, att jag
alldeles icke af Grefvinnan fått denna bröstnål,
ehuru jag medger att jag sett henne äga en
alldeles dylik.
— Är det väl möjligt? huru skall jag förklara
detta? deri rubin-nålen, jag gaf min hustru, är i
dessa dagar försvunnen.
.— Då skulle jag vara färdig att tro det man
stulit den, ty jag har just köpt detta smycke af en
Jude, som bor precist i samma hus, som Grefven.
För att bevisa sanningen af hvad jag säger, ber
jag Grefven göra mig den äran att stiga upp ett
ögonblick i mina rum, då jag skall visa svart på
hvitt i denna sak, genom afhandlingen med Juden,
der nålen är upptagen till ett värde af 266 R:dr
32 sk.
Till hälften lugnad af Barons öppenhjertiga
och kallblodiga försäkran, följde Grefven med till
hans nära belägna boning, der han blef
fullkJin-ligt öfvertygad om sin orättvisa beskyllning, sina
förolämpande och oförtjenta misstankar. Han bad
Baron uppriktigt om tillgift, som denne ädelt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
