Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 244 —■
Klockan tio om aftonen, kom Herr Lindbäck
med den bedröfliga underrättelsen, att då ban sjelf
skyndat strandvägen utåt, hade ban funnit
Theodors batt vid en en buske nära till vattnet. Man
han föreställa sig den grufliga smärta, Agnes ock
Bertha kände vid denna berättelse. Hela natten
tillbragte de att gråta, och så snart morgonen
randades, gick Bertha till det ställe, der hatten
blifvit funnen, men ingenting der gaf henne
ytterligare ljus i saken.
På ett litet afstånd var en koja, som
beboddes af fiskarfolk, dit Bertha ingick, för att forska
efter någon upplysning i denna mörka gåta.
Stugans enda innevånare var en gammal gumma,
ty hennes son, fiskaren, var nu i Malmö. Bertha
frågade, om hon lördagsaftonen sett en ung herre
g& der förbi?
— Ja, om morgonen såg jag en herre i
svart röck och gula nankins-underkläder.
— Såg ni honom ej komma igen om
aftonen, så der omkring klockan nio?
— Gumman teg och såg sig rädd omkring.
— Ack! min Gud! ni såg honom visst! svara
för Guds skuld! hvad har händt? Det är min bror,
min enda bror!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
