Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 269 —
De sina salte sig sedan på hvar sin pall, viel
ett litet, lågt bord, hvarpå August snart lade upp
sina armar, och det lilla ljuslockiga hufvudet ofvan
på armarne, och somnade, då han varit stilla en
stund; Fiken hade tagit sin docka och låtsade
mata henne ur en liten thékopp. Carl gick till
stora systern, tog en förnuftig mine och
försäkrade att ban icke alls var nyüken.
— ]ag bekänner gerna att jag är det,
svarade Caroline, och längtar till julbordet, fast jag
är äldst. Men ack! det blir ändå ej så roligt i
5r, då vi icke få hem Adolf från Upsala, som det
var ämnadt.
— Men är han då sjuk ännu?
—• Nej, gudskelof! han är nästan frisk igen,
men pappa säger, att han kunde få recidiv af
frossan, om han reste i denna kölden.
— Det har pappa rätt uti.
— Ja, det har han visst, men icke får
mamma roligt i jul, när Adolf fattas, som håller
at henne så mycket.
Nu hade Caroline fått sitt nystan färdigt, stort
som ett äpple, och steg upp.
— Du han väl säga mig, Caroline, hvad du
har i ditt stora nystan, och till hvem det är?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
