Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Min moder, efter norskan - 8. Skuld, som ej kan betalas - 9. Barnen i karet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vårdade mig, båd’ ängslig och god?
Min moder.
Vem lärde mig bedja min första bön
och vända min blick mot himmelen skön,
där kärlek och tro få sin bästa lön?
Min moder.
Hur ljuvligt det är till att tänka på,
hur underligt ock till att rätt förstå,
att du har kunnat mig älska så,
min moder!
>
8 Skuld, som ej kan betalas.
En berömd läkare grät en gång bittert vid
sin moders grav. En vän sporde honom,
varför han nu sörjde så mycket. »Det är ju länge,
sedan din moder dog», sade han. Läkaren
svarade: »Jag gråter för det, att jag icke har
tillfälle att återbetala henne något av all den kärlek,
hon har bevisat mig.»
9 Barnen i karet.
Två små syskon, en flicka om fem år och
en gosse om fyra, lekte en afton vid en å.
Strax nedanför flöt ån ut i en sjö. Vid åkanten
stod ett kar. Barnen ldevo ned i karet; det
var så roligt att leka däri, tyckte de. Snart
märkte de, att de kunde få karet att gunga på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
