Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 115. Fosterdottern - 116. Undfly frestelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt sätt kan förtjäna sitt bröd och bliva
gagne-lig för andra.
På ålderdomen förlorade änkan hela sin
förmögenhet genom en olyckshändelse. »Kära
Sofia», sade hon därför en dag till fosterdottern,
»jag kan numera icke föda dig, ty jag vet ej,
varav jag själv skall leva. Du måste därför taga
tjänst hos andra. Håll dig till Guds ord!
Arbeta flitigt och var ditt husbondefolk trogen!
Tänk understundom på din gamla väninna, som
alltid skall hålla dig kär!»
»Nej», svarade den tacksamma flickan, »jag
övergiver er icke, så länge ni lever. Kan ni ej
mer giva mig något, så kan jag giva er. Jag
skall arbeta flitigt, och mina händer skola med
Guds hjälp förtjäna så mycket, som vi båda
behöva.»
Flickan höll ord. Hon försörjde
fostermodern med sina händers arbete, till dess den
gamla dog i hennes armar.
116 Undfly frestelsen.
En tiggargosse kom en afton till en kvarn
och bad om härbärge över natten.
Mjölnarfol-ket tillät honom‘ligga i en kammare och
tillredde en bädd åt honom på en soffa.
När alla insomnat, låg gossen ännu vaken.
Han tänkte på sitt elände och övervägde, vad
han följande dagen skulle företaga sig.
Då hörde han helt nära sig pickandet av ett
fickur. Hastigt for den tanken genom honom,
att han skulle taga uret och springa sin väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
