Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 137. Räven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort höns, ankor och gäss. Det är för honomen
småsak att knipa en gås om halsen, slänga henne
upp pä ryggen och sedan löpa bort.
När icke sådan god mat vankas, håller Mickel
till godo med sämre. Fisk, frukt och fågelägg äter
han gärna, likaså råttor och sorkar. Men han spisar
också grodor, insekter och maskar samt försmår
icke ens döda och ruttna djurs kött. Han är också
fiskare. Han går ut i lågt vatten, slickar vattnet
av tassarna, då han lyfter upp dem, att det ej må
drypa ned och skrämma fiskarna. Kommer någon
fisk nära honom, hugger han den kvickt med tassen.
2. Räven har till bostad en underjordisk håla,
som kallas kula eller lya. Antingen gräver han den
själv, eller tager han ifrån någon grävling hans bo.
Lyan består av en håla med flera gångar, som
mynna ut under trädrötter eller stenhällar. Där
gömmer han sina ungar och söker skydd mot
fiender och oväder.
Rävens ungar äro små nätta, rödgrå varelser.
Under vackert väder få de komma utanför lyan och
leka med varandra, medan pappa eller mamma
vakar över deras säkerhet. Föräldrarna bära mat
till dem, såsom fåglar och andra små djur. Dessa
få de först leka med, sedan döda de och äta upp
dem. Så lära de under lek att fånga sitt rov.
Små rävungar äfo lätta att tämja och kunna
bliva till nöje. Men de sprida en elak lukt, och
deras rovlystnad vaknar stundom, så att de döda
och uppäta andra tamdjur.
3. På en lantgård hade man en tam räv. Om
dagen fick han gå lös och gjorde då ingen skada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
