Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bröllopsresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 —
Han var mycket mindre till växten än Lon och
såg litet mera »tidsenligs ut; Lans svarta hår och
skägg var starkt gråsprängdt, men hans bruna ögon
riktigt lyste af en viss skälmaktig glädje, helst när
de mötte hustruns belåtna blick.
När allt går omkring, måste de ändock icke
vara så gamla, tänkte jag, åtminstone ej för gamla
för kärleken — — —
Mitt ressällskap vann med ens min sympati.
Jag lade boken ned i mitt knä och följde med ett
visst nöje deras intresserade jämförelser mellan de
ställen, som passerades, och resebokens uppgifter.
Det tycktes, som om allt var dem nytt; de reste sig
upp, pekade ut på någon liten sjö, ryckte livar-
andra i armarna, gingo från fönster till fönster,
ängsliga, att något under denna märkvärdiga rosa
skulle undgå dem, förtjusta och lyckliga öfver allt,
hvad de sågo.
Det var synbarligen första gången de gjorde
en »långresa».
Bekantskapen oss emellan var snart gjord; den
inleddes på så sätt, att — den unga frun, höll jag
på att säga — den gråhåriga damen med den klara
blicken och det glada skrattet öppnade sin resväska
och bjöd mig därur ett par vackra röda astrakaner.
Det var nämligen midt i frukt- och skördetiden.
»De äro från vår egen trädgård», sade hon halft
urskuldande, men mycket belåten; »vi ha själf
planterat träden samma år vi gifte oss.»
Då den stundom något bullersamma glädtig-
heten emellanåt liksom saktade af, sutto de en
stund tysta bredvid hvarandra, hand i hand, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
