Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En frihetsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 —
parna där borta i fjärran, och allt var så grått,
som det endast kan vara en aprildag, då osmält snö
med ett tjockt lager af smuts ocli jord ännu ligger
kvar i dikena åt skuggsidan.
I herrgården gick man oroligt väntande ut och
in. Patronen hade kommit hem från en pro-
menad utåt åkrarna, var trött och hungrig, läng-
tade efter att få sin lilla middagssnaps, men hans
hustru ville, att man ej skulle äta, förr än den
väntade gästen anländt, den unga flickan, som i dag
skulle komma. Tåget hade redan hörts, och vag-
nen, som sändts till stationen efter henne, kunde
vara här hvart ögonblick.
Se, där kom den ju också borta på vägen.
Fru L. hade själf gått ut på verandan, och me-
dan drängen knäppte upp fotsacken och jungfrun
hjälpte den unga damen ur vagnen, fäste hon
sin blick forskande på det unga ansiktet, som med
stora, halft rädda ögon blickade fram under den
bredskyggiga, sneda, vid ena sidan uppvikta hatten,
som endast lät det yttersta af en liten ljusgul lockig
burr sticka fram i pannan.
»Se så, här ha vi fått oss en riktig mode-
docka på halsen», mumlade frun sakta för sig själf
med en liten känsla af häpnad vid tanken på, att
denna unga dam i turnyr, lugg och höga klackar,
något som man sällan såg här ute på landet, åt-
minstone ej i dessa dimensioner, skulle komma att
husera i hennes kök och skafferi under de måna-
der hon nu, inackorderad af sin fästman, skulle
vistas på herrgården för att lära sig hushållet, till
dess hon skulle gifta sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
