Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 138 —
Jag vurmade den tiden för Fryxells svenska
historia, sjätte delen.
Mina bröders skolgossförtjusning öfver Karl
XII var därför en ständig källa till förtret och
sammandrabbning, och mina svaga krafter kunde
ej räcka till i kampen för min hjälte, den store
»guldkungen».
Men ute på ängen, ensam och beväpnad med
de längsta och smidigaste pilkäppar, som växte på
trädgårdsvallen, var segern min och hans; jag drömde
mig som riddare eller amason, som en beväpnad
Kegina von Emmerits i slaget vid Lützen och ra-
sade vildt mot pappenheimare och kroater, i det
liufvudena på de stora maskrosorna — de runda
fjunliknande fröbollarna, som stodo tätt på ängen
— fiögo af för mitt hvinande vidjesvärd.
I längden blef detta dock något enformigt, och
snart funnos ej heller flera blombollar att fälla.
Men den nye trädgårdsgossen, det var en lek-
kamrat efter min smak, och umgälla fick han, hvad
både moskovit och »kejserlig» brutit, ty mina iånga
käppar svepte omkring lionom, så att han hoppade
högt upp och tog till flykten ängen ruudt, utan att
dock undkomma sin förföljare, förrän lektimmen
var ute och »Gustaf Adolf» och hans motståndare
hand i hand, varma och andtrutna, begåfvo sig till
mera fredliga sysselsättningar, den ene till sin
spade i trädgårdslandet, den andra till sin Iexa vid
skolbordet.
Förut hade alltid för mig rått bestämdt förbud
att någonsin titta in i drängkammaren eller gifva
mig i lek med vallgossarna, som vaktade gäss på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
