Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnesgod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 —
bestämdt vore förlofvad med en flicka nedifrån lan-
det, ty kan kade på sitt skrifbord ett porträtt i
elegant metallram af en ung ock mycket vacker dam,
med stora, mörka ögon. Det var något alldeles sär-
skildt i de där ögonen, kade apotekaren sagt, något
»så trolskt», som kunde de se rakt igenom en.
Hela den natten kade kon legat vaken ocli
gråtit, men då de nästa gång rott ut ock kon
sagt det till konom, kade kan kysst kenne ock
kallat kenne en liten toka. Porträttet var af en
nära släkting, ock kon visste väl, livem det var,
som kan kölle af. Ock så kade kan kviskat kenne
i örat så inånga ömma ord ock smekt kenne, ock
kon kade åter blifvit lugn ock glad, ty kon kade
ju mer än en gång sett, att de fina damerna brydde
kan sig i grund ock botten inte så mycket om.
Han kade vid flera tillfällen försummat att gå på
aftonbjudningar i staden, bara för det kan kellre
ville vara tillsammans med kenne, kellre ro ut med
kenne på det stilla vattnet i den ljumma sommar-
natten än sitta innestängd i en varm salong ock
konversera.
Men ändå kade kon sedan ouppkörligt kommit
att tänka på porträttet af den unga flickan med de
stora, mörka ögonen. Det var egentligen ögonen
kon tänkte på. Hon tyckte, att de sågo på kenne,
ock ibland om nätterna, då kon legat kalft vaken,
kalft drömmande ock tänkt på konom ock deras
möten, kade de plötsligt för kennes inbillning visat
sig belt kotande ock så stora ock glänsande, att
kon fått sätta sig upp i sängen för att bli fullt va-
ken ock slippa undan dem. Hvad kon gärna skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
