Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norr om Limfjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 197 —
sträfva, stickande strandhafren, i livars blekgula
strån en sakta kvällsvind frambragte ett sällsamt
hvinande enformigt ljud.
Djupt därnere var kafvet, nu stilla, i hvila,
men dock med skummande bränningar vid de tre
beryktade reflar, som göra denna kust till eu af
de farligaste och mest fruktade i världen.
Yi klättrade nedför branten och gingo ut på
den breda, släta förstranden — »stora landsvägen»
från köpingen Lökken och upp till Skagen —
på hvilken mastspillror och tomma hummerlådor
IiYiO kringströdda. Ett stort halmlass kom långsamt
»vägen» fram; hjulen skuro gnisslande djupa fåror
i den våta strandbädden, hästarna flåsade och åk-
donet försvann bakom »pynten», udden mot norr,
hvarpå ett stort sjömärke reser sig.
I själfva vattenbrynet ligger ett i sanden till
hälften nedborradt vrak: vågorna komma rullande
långa och tunga och slå upp öfver de yttersta
plankorna, på hvilka vi stå och för första gången
se solen gå ned i Västerhafvet, se henne sakta
sjunka som en eldröd kula i töcknet därute och
slående en smal eldstrimma i det mattgröna vattnet,
medan dyningen stilla rullande bryter sig i skum mot
sandrefveln. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
