Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sk^p med er,; och -t- är inte er tv hemma pjusf-hl^d
d^t-biista, så är det väl inte bland de säipsJLa heller;
— men jag, har, Gu du ås, ett löfte på nutt
sam-veje — —
Ake och Truve.
Ett löfte?
Ake.
Det har du aldrig till mej sagt ett ord om.
Britta.
Nej, för det jag ;vis$te, att du skulle bli led^en ,
och anse det såsom förhastad^. Men nu är jag
tvungen att taga bladet från mun. — Ni vet, att min,
mpi* , var enWärendstjvinna af gammalt skrot ocli ,
korn. Stoltheten hade hon ärft af sin mor, som i
unga d^jr , hade ( tjeqt i Stenbrobults ^prestgärd. Ni.
vet väl, hyilken stör Man gått ut ifran det
kaplans-bost^Het ? Dp lärda säga ju, att han? sl^alj lefva,
så ,läpge en blomma slår ut om vårarna.
J^e.
Linné?
Truve.
Hela verisen. känner h o n o m^
Britta.
Hopom, hade min Mormor sett vipqa( opp son^
lUengo^se, och, gå och, plocka, med, sina rosor,
iq-n*n han var stqrt högre äp, de. Attilifla Carlt
med. tiden hlef ep tacken stor, karl*. gjQrd? b§nne_
dubbelt högfärdig öfyer Spaå^n ; oph i dej gaf s^n(
min mor henne in^te efter. H^nqs käraste nöjp var
om vinterqvällarne vid spishrasan, tala^rofö^ofls
sagorna om Kung Alle och hans många hjortar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>