Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stighet; i bans lynne igenfinnes den forna
Svenska karakteren, kanske längst bibehållen i de
yrken, som naturen gjort till våra egna. Jag har
beskrifvit arbetaren. Om de stores efter dö men
verka på die små, så aro ej heller dessas seder
och tänkesätt utan verkan på de store, och en
vekling, förd bland en manlig flock, förblifver
ej länge hvad han varit. I
bergsmannarörel-sen, som i kriget, sprider sig till befallande och
lydande samma anda, skapad af göromålena art,
af delade faror och delade mödor. En filosof,
hvilken såg våra berg, skulle derföre, då han
prisade försynen, som gifvit ett hårdt luftstreck
sina egna rikedomar, icke dessa hårdare och
sällsynt» metaller, hvilka, förvandlade till mynt,
köpa den idogea arbete utan att hunna köpa
hans fördelar, men dessa lägre, bvilkas
nödvändighet bruket ständigt’ gör ny, hvilka nära
idogheten, i stället att den förstöra; han skulle, då
han upphöjde denna vis» skickelse, skatta för en
dyrbar förmån, att ett land, som så väl1
behöf-ve? frihet och tapperbet, i en hofvudnäring egde
en moder till de dygder, som dem alstra och
underhålla”.
Det är med- anledning af dessa och ännu
flera ställen i näranda tal, »oro Leopold säger
sig icke veta, ”hvilken komet eller hvilken gåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
