Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen var ännu blott tjuguett år, och redan
hade den allmänna tonen med en underbar hastighet
blifvit omstämd. Efter krönings- och
finans-riksdagen i Norrköping, der Rosenstein förgäfves sökt
vara medlare mellan den kungliga viljan och det
unga frihetspartiet, gaf åt Gustaf Adolf ryktet
helt andra egenskaper än dem man förut hade hört.
Han var nu ett tjurhufvud, en tvärvigg, en dum och
oåtkomlig despot. Några år till, och han ansågs
för en narraktig Don Quixote, ja hettes slutligen
rent af vara en galning. Det tillhör historien
att utreda, huruvida skulden till denna bråda
omkastning i det allmänna tänkesättet
uteslutande hvilat på honom sjelf eller i någon mån
var att tillräkna andra inflytelser. De höge
em-betsmän, som från början skulle vara hans
ledare och med lätthet blefvo hans blinda
verktyg, voro, långt mer och långt förr än han, af
folket misstrodde och missaktade. Att han
envist behöll de samma, smakade ej dem, som
be-redt sig att intaga deras platser. Hufvudstaden
fann ej sin räkning vid ett sparsamt och
tungsint hof, som nomadiskt slog opp sina bopålar
i Tyskland och lefde der hela år. Lycksökeriet
ner ditt nit och din upplysning. Jag uppmanar begge
att göra livad du kan”. (Rosensteinska brefvesclingen.)
N. v. Rosenstein. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
