Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI.
En blekgul afund målar sig i färgen
Hos nattens drottning, när, vid solens sida,
Den höges fall hon lurande ses bida
Att sjelf i ståt få skina öfver bergen.
Jag på min broders väija var blott ergen,
Som gnager hvad den kan på stål och slida:
Hat var mitt vapen, nät mitt sätt att strida,
Och i det nätet jätten föll för dvergen.
Men åt den make, som mig gafs af slumpen,
Jag skattat- all mitt hjertas jungfruhonung,
Och på sin hemgift kom ej lian att tappa:
Som man och furste var han lika lumpen,
Men honom dock jag klädde ut till konung,
Och Fredrikshall var till hans thron en trappa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
