Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICÄCiLAN.
.Nattens och Minervas fågel ljusets lockelser försmår,
Mörkret skärper mina blickar, mörkrets hviskning
jag förstår.
Sök ej mig der rosen blommar, sök ej mig när
solen ler;
Fagrast är mig vår som vissnat, kärast sol som har
gått ner.
Gråter regnet mot din ruta, suckar stormen kring
ditt tjäll,
Hör du löfvens torra prassel i en sen oktoberqväll,
Och din lampa böijar flämta, och din brasa
slocknar ut,
Lyssna, då är jag dig nära, lyssna, och du hör mitt tjut.
Men min vinge hör du icke; med en andes tysta fjät
Smyger jag mig till ditt fönster, ur en granskog
djup och tät.
När då spöken tråda dansen och när tolf i uret slår,
Det är då som jemrens qvidan i min sång du höra får.
Den är hemsk, men hvad den bådar är just heller
ej så blidt:
”Här blir svepning snart i huset; här blir lik, kläd
hvitt, kläd hvitt!
Någon skall här dö, jag vet det; veta hvem är
mig förment:
Jag får nu beklaga sorgen, så här tidigt, så här sent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
