Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af guld man kronor smidde åt din panna,
Och folken ropte: se dem, se och ärf!
Man bjöd dig throner, om du ville stanna, —
Du ville ej, du hade fyllt ditt värf.
Ty på det svarta hvalf i dystra hösten
Du som en stjerna leende rann opp:
Du kom med strålar till de sorgsna brösten,
De klarnade för dig, du glädjens hopp!
Men glädjens, hoppets månader — hur korta!
Din faders armar räcka dig ej mer,
Ifrån din moders knä du ren är borta,
Och hur de söka, — stjernan har gått ner.
Nej, icke ner. Sitt nu i gyllne kransen
Af Carlavagnens stjernor blyg och späd,
Du furste-oskuld, och med rena glansen
I mörka stunder än ditt Svea gläd!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
