Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För lärkornas röst
Du hör ej de stormar, som slita dess bröst;
Du hör, för sefirerna ljumma,
Ej böljor, som skumma.
Men Ljuset, din far,
Ibland henne tröstar, — straxt pannan blir klar:
Allt stillare tårarna flyta,
Hon lugnar sin yta;
Och seglen från mast
Då refvas, och vindarna tystna i hast,
Och hafvet blott ligger och tänker
På solen, som blänker.
Jag älskar dig, haf!
Du skönhetens vagga, du åldrarnas graf!
Hvar oro i djupet du sköljer,
Jag gema dig följer.
Omätlig du står,
Fast sjelf blott i skapelsens öga en tår;
Och stjernan och solen du speglar
Och jullen, som seglar.
Hvad minst är, hvad störst,
För allt har du bilder; — du läskar min törst,
Du gungar till sömns hvaije smärta,
Du svalkar mitt hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
