Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNEN.
Vid foten af en blomsterkulle
På stranden af en skuggad å,
Jag såg en vänlig hydda stå,
Der frid och kärlek trifvas skulle.
Jag var så glad, jag var så nöjd,
Mitt hjerta slog af sällsam fröjd;
Ty se — den hyddan var min egen.
I dörrn jag sedan såg en flicka,
Som der, en vinglös engel, stod
Med drägt af snö, med kind i blod;
Hon syntes huldt emot mig nicka.
Jag var så glad, jag var så nöjd,
Mitt hjerta slog af sällsam fröjd;
Ty vet — den flickan var min maka.
Ej länge dock min glädje räckte,
Ty floden ryckte hyddan bort
Och mina armar innan kort
Mot flickans bild jag fåfängt sträckte.
Säg mig, hvar då den hyddan låg!
Hvem var den flickan, som jag såg?
O allt var endast — uti drömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
