Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De faderlösa tar det opp och vårdar,
Det klär de nakna, ger åt hungren bröd.
Det lifvet blomstrar skönt i Herrans gårdar,
Och när det mognar, — hvilken salig död!
Ty äfven denna som en flägt då kännes,
En aftonsvalka, full af ljus och ro. —
Ett sådant lif, en sådan död, var hennes,
Och bandet mellan dem en kristens tro.
Kom, mensklighet, och lär dig här att sakna,
Med andakt dröj vid denna ädlas bår!
Hon dog på Herrans dödsdag, hon skall vakna
Med den, som segrande ur grafven går.
Men söij, du enda, sörj, du ömma syster,
Nu ensam qvar, den sista af ditt namn!
Dock sörj ej så, som hedningarna lyster,
Se, bortom grafven räcks dig ny en famn!
Och söij ock du, söij med en dotters sinne,
Du, som begråter här din andra mor!
Göm hennes råd, förvara hennes minne
Och hennes tröst: ”jag vet på hvem jag tror.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
