Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKLINGENS AFTONSUCK.
Ack! dagen flyr, men plågorna de stanna,
De lemna ej sitt rof;
Med himmelsk kraft min själ skall sig bemanna
Mot nya dagars prof.
Jag känner den, som, då han plågan skickar,
Dess timmar mätte ut;
Jag vet ju hvém, som bakom molnen blickar,
Och skingrar dem till slut.
Fastän jag offras, är dock evigt samma
Hans godhet, hans försyn;
Och täras offret måste, om dess flamma
Skall hinna opp till skyn.
Man älskar alltid mer, ju mer man lider,
Och föga man begär
Af verldens tröst, men tror på bättre tider,
Om också icke här;
Och flyr till den, som lugn på korset sitter
I blodstänkt törneskrud.
Är också kalken alltför full och bitter,
Han räcks ändå af Gud.
’Af honom en gång hjertats dunkla frågor
I klarhet lösas opp.
Om nästa sol går opp med samma plågor,
Hon möts af samma hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
