Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE UNGA Yl» ALTARET.
Utom er ler den skönaste af vårar,
Inom er klinga underbara ljud.
Ert öga fylls af ljufva tårar,
Och edert hjerta fylls af Gud.
En glans från honom öfverallt sig breder,
I gräsets dagg, i solens vida rymd;
Men ser hans blick från korset neder,
Då är han minst för eder skymd.
Då kännen J hvart törne i hans krona
Som stygn af ånger i ert eget bröst;
Då kännen J: han dör att er försona,
Han lefver åter till er tröst.
Och känslan, som ert väsen genombäfvar,
Ar nåden sjelf, från himlen stigen ned*,
Och löftet, som på edra läppar sväfvar,
Det är en helig trohets-ed.
Så svärjen den vid dyra altarranden,
I himlens åsyn! Englar lyss derpå.
Ty nu er julle skjuts från barndomsstranden,
Han måste ut der stormar gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
