Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Theatem föreställer en fri plats vid stora landsvägen,
mellan tvenne bondstugor, en större till höger, hvarå ses
så väl sjelfva ingången, som ett öfverfönster på loftet; en
annan mindre stuga till venster. Fonden visar ett vackert
småländskt landskap, med berg, vatten och tjock skog,
mellan hvilken utsigten öppnar sig öfver en landskyrka
och, på af stånd från den, några boningshus.
Vid ridåns uppgång är dagm i gryningen. Man hör
på af stånd tutas i vallhorn, en och annan entonig
vall-hjonsdrill, samt klingel af boskapens klockor.)
FÖRSTA SCENEN.
JAN. (/ början sittande på en flyttbar
stubbe, fortsätter ett par ögonblick, och slutar sedan, slöjdarbetet på ett
nytt hjul, 40m han håller framför sig. Ett annat färdigt hjul står
upprest nära invid. Rundt omki ing ligga åtskilliga, gröfre slöjdeverktyg
samt spånor.)
Se så der ja, Gud vare lof! Nu har jag numra
två fardig. Men så har jag också setat oppe och
fåktat mer än halfva natten. (Han sträcker på sig.)
Solen böijar på och titta fram, ser jag, och
gran-narne lära väl då snart vara här. Jag hör
vallhjonen ren drifva åt skogen. - {Betraktar sitt arbete.) De
här begge nya kärrhjulen, tänker jag, ska bli en
rätt välkommen skänkås åt svärfar på hans
silf-verbröllopp. Men så behöfde han dem också just
kapitalt. Fick inte yngsta dotra, Märtha,
svägerskan min, i går lof att rida till stan, för det att
det inte fans två skapliga hjul i hela lidret. Nå,
nå, på fem och tjugu år kan man väl hinna nöta ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>