Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKE.
Ja, hvad det anbelangar, så sjunger minsann
Nils inte illa han.
BRITTA.
Åh nej men; — men det är nu alltid så
gudsjemmerligt och klagligt.
TRUVE.
#
Låt honom bara först få Märtha, så skall ni
nog få se, att han se’n skall sjunga ur en annan
ton. — Det är kärleken, mor Britta, som gör att
gossen nu går och hänger hufvudet, och har lagt
bort både att äta och sofva.
AK£«
Akkorat så var det ju med mej också, på den
tiden jag friade till dej, mor, och var rädd för att
du skulle ge ja åt klockarn.
BRITTA, (till Truve.)
Ja, men er sonson förefaller mej till att inte
ha för två öre mod i sej. Och om fienden komme
in i landet, tror jag väl långt förr, att Märtha
skulle drifva bort honom, än att Nils skulle göra det.
TRUVE.
De skulle hjelpas åt, mor Britta! — Gossen
gör ni orätt. Jag känner honom jag. Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
