Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORTONDE SCENEN.
De förra. Klockarn.
(Har i handen ännu snäppam, som han lägger in i foderal. I(an
Jlå-sar, och torkar svetten af sig.)
’ KLOCKARN.
Uff, Uff! Åndtligen är jag hos er; men ni skall
tro, det stod hårdt det.
Mel. Min far han var en Vestgöthe, han, han.
Klockarfar, han skall nu allting bestyra:
Lära barnen, att två och två det är fyra.
Utan honom man kan ej lära att stafva,
Utan honom man kan ej folket begrafva.
Föds ett barn, så frågas, hvad skall det heta?
”Gå till klockarn! han måste allting ju veta.”
Om ett par sig i äkta ståndet begifver,
Ar det klockarn, som bröllopsversema skrifver.
Får med sjukdom för sina synder man sota:
”Gå till klockarn! han skall dig nog kunna bota.”
Om processer och annat otyg man äger:
”Gå till klockarn och hör dig för hvad han säger!”
Han skall veta råd för alla slags sorger,
Ympa barn skall han kunna, samt spela orger.
Det är han, som skall hålla handbok åt presten,
Och vid graföl så är det han* som får resten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
