Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Har flyttat hit, och solen i dess källas
Kastaliskt rena våg än blickar ner;
För er står lifvet i olympisk dager,
Och hoppet grönskar, som er unga lager,
Och glädje strålar kring och inom er. —
J sen tillbaka uppå år af möda,
Men mödan var er kär, hon gjorde er
I tid bekanta med de stora döda,
Med Eschylus, med Plato, med Homer.
Med romaren eröfraden J verlden,
Er greken lärde att försköna den,
Men att se opp till verldar, högre än,
Af österlandets siare J lärden,
Och under skuggan af en ensam palm
Er grep i hjertat mången Davids psalm.
Allt hvad en forntid tänkt och bildat, diktat,
Allt har den här för er, J unge, biktat,
Och häfdema ha visat er hvar rad
Af sina tätt med blod fullskrifha blad.
Och hvilken skatt af visdom, som J gömmen
Ifrån naturens djupa innandömen!
Dess dolda krafter han J spanat ut,
Och sjelfva stenen fick ett lif till slut.
J sporden blomstren hur sin verld de dana,
J följden stjeman på dess trygga bana,
Och ljusets strålar räknaden J ut:
J lärden er att hvaije storhet mäta,
J lärden er tillsist att ej förgätå
Hur litet, ack! J vissten dock till slut.
Ty mot det ringa, som man når att veta,
C. IV. Bottigers samlade skrifter, III. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
