Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL EMMA
(efter min hustrus död).
Hon mig bad ett ord till tröst dig skrifva;
O jag dåre, hvarför dröjde jag?
Hvad har nu jag väl för tröst att gifva,
Jag, som sjelf står utan all i dag!
Som för dig, så har för mig ock lifvet
Mistat sol och färg. Jag ser blott natt,
Och mitt hjerta, ensamt, öfvergifvet,
Har i mullen, har i skyn, sin skatt.
Ingendera ger sitt byte åter,
Rika bytet, som de nyss ha delt,
Och hvem är väl, som det klufna låter
Än en gång bli mitt, och bli det helt?
Kan ej hopp vår saknad öfverrösta,
O så låt oss sakna utan mått,
Ej försöka att hvarannan trösta,
Minnas, sörja och välsigna blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
