Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det år och blir en annan lag, som styrer
Förståndets män och fantasins martyrer—
Vi hafva bemärkt den praktiska riktning, som
Tegnérs anlag tidigt röjde och länge vidhöllp, i
bredd med åt osynliga verldar gående sträfvanden.
Ännu mer i ögat fallande är den tidiga
utvecklingen af hans fosterländska sinne. Från den stund
han började att älska, hängde hans kärlek vid den
jord, som hans fäder plöjt, och den allmoge, ur
hvars sköt hans fader utgått. Den omedelbara
beröringen med landets odlare, med fjällens och
urskogarnas söner, bestämde tidigt skaplynnet både
af hans poesi och af hans medborgerliga tänkesätt.
Hans vakna natursinne hade klara ögon för den
omgifvande verlden: den svenska jorden var hans
barndoms förtrogne. För den uppmärksamme
gossen yppade blommorna sina olika slag, och stenarna
sina skiljaktiga arter: träden biktade sina
hemligheter, och stjemoma förtrodde honom sina namn.
I nordens gamla kämpasagor fann han näring på
en gång för sin efter bragder tmngrande håg och
för sin efter bilder törstande fantasi. I natur som
i saga var honom intet för lågt och intet för högt.
En biten fågel var föremålet för hans första elegi,
och Volsungasagans Atle ämnet för hans tidigaste
epos. Ur den svenska naturens modersbröst, som
ur den nordiska sagans mjödhorn, insöp han tidigt
detta trotsiga mod, detta lugna dödsförakt, som
sedan åt hans inre menniska gåfvo likasom blod och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
