Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller föranledt flera af den oförgätliges yppersta
sriilleverk. Här var det, som Svea första gången
kröntes med bifall, hår som talet öfver Oxenstjerna
eröfrade allas beundran, här som jätten Finn
berg-tog allas uppmärksamhet. Här var det ock, som
han, i edert namn, med ljud som aldrig glömmas,
helsade inträdande ledamöter eller hembar offer åt
hädangångne. Hår var det ock — hvem mins ej
intrycket på Svenska Akademiens femtiåra högtid:
Wallins stämma och Tegnérs ord?
Hörs ej ett genljud än i dessa salar
Af sången om den tredje Gustafs dar,
Då skalder täflade som näktergalar,
Och kungahjertat gaf dem återsvar?
Den tiden var, från början intill slutet,
En riddardikt, på höjderna, i daln; —
Men sångarbandet småningom blef brutet,
Och kungahjertat det blef genomskjutet,
Och blind och ensam satt den sista näktcrgaln.
Kom så en annan tid, med annan ära,
Med annan oro i sity fulla bröst,
Då segerdrotten, van att lagrar skära,
I deras skuggor hvilade sin höst;
Då sjöng Franzén — men såsom englar sjunga —
Wallinska harpan som en orgel ljöd,
Men Geijers “viking“ qvad med stormens tunga,
Och Valhalls gråa kämpar blefvo unga,
När Ling den gamle dem till sångens envig bjöd.
Då sjöng Tegnér, — men så har ingen skimrat
I sångens verld, som denne, skuggans son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
