Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förfäder från en enslig ö i ishafvet, der mellan
vol-kaner och snö hennes vagga stått: huru har hon ej
sedan här utbildats och förskönats! Hvilka
jättesteg har bon ej tagit, att från denna ö hinna ner
till den, som i våra dagar blomsterskalden besjungit!
Under högsommaren af det år, som nu nalkas
sitt slut, har döden krossat en lyra, till hvars lika
djupa som rika toner snart ett halft århundrade
lyssnat med stigande beundran och kärlek. När de
först hördes, greps man mer af deras sällsamhet
än skönhet: de följde en ny, en främmande skala,
hade för oinvigda öron något dunkelt och beslöjadt,
ja, förekommo mången endast som fantastiska
löpningar eller mystiska orakelljud. Det var vid tiden
af den första brytningen mellan tvenne konstläror
eller, rättare, mellan begges öfverdrifter; ty den
ena hade stundom ej varit mindre ensidig i sin
trånga lagbundenhet, än den andra nu var
utsväf-vande i sin luftiga frihet. Den ena, redan
öfver-mogen, var skyddad af årens helgd; den andra,
ännu omogen, väpnad med ungdomens öfvermod:
öfver den enas klassiska mönster hvilade
aftonglansen efter en praktfull dag; öfver den andras
nyromantiska idéverld flammade morgonrodnaden med
alla hoppets löften. Främst bland det ungas
kämpar visade sig en eldig Apollo-son: trollverldar
skimrade för hans fantasi, solsystemer hvälfde sig i hans
tankar, i hans bröst svallade ett tonhaf. Omkring
honom, såsom den uppgående dagens härold,
samlade sig i stridslystna led ifrarne för den nya
diktkonst, som i titaniskt ungmod hotade att störta den
gamlas troner. Hans egen strömmande poesi, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
