Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lustelser, spel och danser, som romarne antogo
efter etruskerna, visa sig hafva haft sitt ursprung i
mindre Asien. Derifrån var ock den frygiska
dubbelflöjten, derifrån den lydiska trumpeten, derifrån
sjelfva togan, den allmänna nationaldrägten, och
särskilt purpurtogan såsom ett maktens äretecken.
Örnen, som först Etrurien, och sedan Rom bar
på sitt standar, satt långt förut på de asiatiska
folkens krigsfanor. Så se vi hos Xenofon, att
örnen utgjorde persernas fälttecken. Det egna
bruket, som redan Herodot berättar från Lycien, att
räkna sin härkomst efter mödernet, och uppkalla
modrens namn i stället för fadrens, återfinnes hos
ingen vesterländsk nation utom hos etruskerna. En
annan sed, hvari desse skiljde sig från grekerna,
men liknade de af Herodot omtalta kaunierna i
mindre Asien, var att de vid festliga måltider hade
sina hustrur förtroligt liggande vid sin sida på
iW-clinium, något som grekerne ansågo högst
opassande, men som romarne i en sednare tid togo efter.
Man har i de etruskiska grafvarna funnit flera
bildliga framställningar af dylika bordscener, utförda
med grekisk konst öfver ett ogrekiskt ämne.
Att här ingå i en utförlig framställning af
etruskernas mytologi och, i sammanhang dermed,
af deras högst egendomliga lära om genier, larer
och penater, medgifver icke begränsningen för denna
skrift. Erinras må blott, att detta mytologiska
system, för så vidt det blifvit för oss yppadt dels af
spridda uppgifter hos grekiska och romerska
författare, dels af de afbildningar, som i mängd före-
C. W. Bottigers samlade skrifter, IV. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
