Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Samuel Ödmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ger serenader i det fria och, till allmän
belåtenhet, utförer musik vid allehanda
högtidliga tillfällen. ”Jag hade — säger han — den
préférencen att flera terminer vara vice
kapellmästare och bemödade mig att göra tjensten väl”.
Man följer honom med icke mindre nöje, då
han, för uppbärande af ljus- och socknepengar,
vandrar med en kamrat jultiden omkring på
landet, sjungande i bondstugorna rimmade latinska
qväden, som från katolska tiden då ännu lefde
qvar vid skolorna och merendels voro diktade
till den heliga jungfruns ära. ”Deras melodier, —
säger han — hvilka jag sedermera närmare
studerat, voro högst förträffliga och till en del af
den oefterhärmliga grekiska musiken, utan
semi-toner, merendels i moll med sköna brytningar.
Melodierna fortplantades från djekne till djekne,
utan noter. Nu äro de aflagda och glötnda.
Då vi hedrade någon bondes hus med en vers
af dessa kantilener, föll det goda folket i största,
förundran öfver vår lärdom, begapade oss med
stum hänryckning, och, då husbonden satte
ölbägaren från sig för att lyssna på det
obegripliga, som flödade från våra läppar, jemförde vi
oss med Virgilii Damon och Alfesibeus, vid
hvil-kas sång boskapen upphörde beta. Somliga
suckade af medlidande, att våra hufvuden skulle
fullproppas med så odrägliga bördor, och jag är
viss, att man, sedan vi bortgått, öfver oss
anställde ganska allvarsamma betraktelser.”
Med för den tiden goda och särdeles i
latinet grundliga elementarkunskaper åfgick Öd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
