Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Samuel Ödmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den af prosten Lenjeus på gamla dagar författade
socken-beskrifningen öfver Delsbo (Delsboa illustrata) hade, med sin
stora omständlighet och sina lärda citater, blifvit föremål för
en lika qvick som sträng recension, införd i Svenske Merkurius
for år 1764. Författaren, under psevdonymen Demokritus,
var den sedan så ryktbare J. H. Lidén, då blott 23 år och
nyss promoverad till filosofie magister.
Man äger ännu i behåll en samling af trettio bref, skrifna
af Ödmann under hans studenttid. De gå från hösten 1770
till slutet af 1772 och äro dels från Upsala, dels från
landsbygden i Helsingland. Samtliga äro de skrifna till Hedvig
Myrin, en då halfvuxen flicka, yngre syster till hans blifvande
brud, och innehålla under skämtets lättaste drägt en hop
nyttiga lärdomar för en ung flicka. Ofta äro de undertecknade:
hennes trogne skolemästar eller en trogen mäster Lars; en gång,
under ”en liten morgon-epistel”, underskrifver han sig Samvets
Öm. Det i lek och fabel inklädda didaktiska elementet
erinrar om Tessins: ”en gammal mans bref till en ung prins”;
men qvickheten och gycklet äro dock i de Ödmannska brefven
vida öfvervägande moralen. Det vill synas som hade den
unge informatorn haft till biafsigt att, på samma gång han
roade den yngre systern, bilda och utveckla den äldre, vid
hvilken hans hjerta redan då var fästadt: han tänker på
Elisabet, under det han skrifver till Hedvig. Så t. ex. vid sina
karakteristiker af bra prestfruar, i ett bref af d. 14 febr. 1772.
Synnerligen lustiga äro några ”stulna friarebref från en läkare,
en advokat, en prest och en student”, äfvensom ett
synprotokoll i lagstil. Man igenkänner här öfverallt hos den
unge Ödmann samma lätta stil, spelande qvickhet och skarpa
blick, som sedan utmärkte den äldre. Mottagarinnan af dessa
bref har redan 1773 låtit inbinda sin samling i ett brunt
skinnband, på hvars yttre nötta perm man ännu läser
bok-stäfverna H. M., ehuru förgyllningen är borta. Påjpermens
inre sida står skrifvet: Hedvig Myrin, 1773. Denna Ödmanns
yngsta svägerska förblef ogift och lefde till hög ålder i sin
hembygd, Helsingland. Bland qvarlåtenskapen efter hennes
död såldes på auktion äfven den dyrbara brefboken, som nu,
efter åtskilliga öden. slutligen stadnat hos en enskilt samlare,
som vet att uppskatta dess värde. Det är honom
minnes-tecknaren har att tacka for kännedomen af denna Ödmannska
handskrift. Ett prof ur ifrågavarande brefsamling är anfördt
här frammanför,* sid. 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
