Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Dumboms visa”. Bland hans förskönande
efter-bildningar må vi på samma gång från ett annat
dikt-område erinra oss hans ode till sällheten:
"Du, med trängtande rop kallad af slaf och kung!"
och den täcka visan:
"Det var en tid jag kallades den lilla”,
hvilka stycken, båda satta i musik, lefvat intill
våra dagar.
Ett poem, som på sednare tider ofta blifvit
missförstådt, är det satiriska skaldebrefvet: ”Till
en förnäm herre, som skrifvit ett teaterstycke”.
Man vet, att den förnäme herrn var Armfelt, och
att teaterstycket var komedi-vaudevillen: ”Tillfälle
gör tjufven”. Satiren är rigtad mot den då i
många kretsar ännu gängse fördomen, att det icke
passade sig för en baron, en hofman, en militär
af äkta skrot och korn, att vara auktor, och
minst auktor till ett stycke för scenen. ”Att ha
talanger i ett hof”, var en betänklig sak, och att
rent af uppträda som lustspels-författare
förmenades strida mot den goda tonen, mot
anständigheten, mot etikettens lagar. Att skamligt
ha brutit mot dessa, är nu hvad satiris ten
förebrår den förnäme teaterförfattaren, men, tröstande
sig med, att denne ännu är ung och kan
förbättras, påminner han först om hans fri herrskap
och ropar:
–fly de vittras gille •
Och ofruktbara lagrars skörd!
Det anstår ej att äga snille,
Om ej i mistning utaf börd.
Baron — hvad vill ni mer begära
An allt hvad detta namnet ger?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
