Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
timmar uppe i något högt träd, så nära skyarne
som möjligt. Att få honom ner derifrån var ingen
lätt sak. Då, matdags eller sofdags, inga andra
tillsägelser verkade, måste en gammal soldat, som
vid prestgården gjorde tjenst på en gång som
skomakare och trädgårdsmästare, tillkallas; ty
denne gubbe, hvars namn var Holts, hade på
honom den största inflytelse och var länge hans
käraste umgänge. Först när Holts lade sig ner
vid trädets rot och lofvade att tala’ om en
märkvärdig saga, lockades gossen ner ur sitt fogelbo.
Vid samma tid hade han redan författat några
verser till grafskrift öfver en ekorre, som dött
i sin bur. Man förvånades öfver gossens minne
och ”med mycket liten möda — så berättar fadern
— lärde han sig nästan sjelf att läsa i bok”. Utan
begagnande af något offentligt läroverk, och utan
annan undervisning än den han fått af sin far
och dennes adjunkt*, ansågs han vid aderton
år mogen att sändas till akademien. Härom
berättar fadern sjelf: ”Hans förnämsta
sysselsättning i yngre åren var att genombläddra mitt
obetydliga bibliotek. Han var nästan avtodidaktos
och ägde, ung, i vissa stycken en lärares
kunskaper, och jag kunde ej begripa, hvarifrån han
inhemtat dem”. — ”Vid hans resa till
akademien possederade han mera kunskap i Grekiska,
Latinska och nordiska mytologien än kanhända
mången akademisk lärare”. — ”Han, ägde en
nästan förvånande lärdom, hvartill hans starka
minne, djupa tänkekraft och stora imaginations-
* Per Brusenius, död 1824 som kyrkoherde i Gräsgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
