Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjertat, att, på detta sätt, nu hela verlden fått
rättighet att titta in genom nyckelhålet till
skaldens lönkamrar. Efter nära ett halft sekels
väntan, ha Stagnelii samlade skrifter först
nyligen funnit en lika skicklig som omsorgsfull
utgifvare. Han har visserligen hvarken kunnat
eller bort numera undanhålla något af de förra
upplagornas innehåll, han har tvärtom ökat det
med nya tillägg; men han har grupperat det
efter konstens fordringar, han har återställt den
på många ställen illa misshandlade texten till
dess autentiska äkthet, och han har försett
arbetet med en på noggranna forskningar byggd
lefnadsskildring, som upptager flera enskildheter
och drag, hvilkas upprepande i närvarande
minnesteckning vore öfverflödigt, då de redan i tryck
äro för allmänheten tillgängliga.
Om det i allmänhet tillhör en ädel kritik
att med kärlek sätta sig till doms öfver en
utmärkt författares efterlemnade skrifter, måste
detta ännu mer vara fallet, då författaren icke
hunnit mönstra, icke velat erkänna och
antagligen sjelf icke kunnat gilla sina samlade verk.
Den öfversigt, vi nu gå att taga af de Stagneliska,
sker också mer för att glädja oss åt de vackra
guldgula axen och de rika vaggande skördarna
än för att kritiskt uttröska dem och ängsligt
beräkna förhållandet mellan korn och agnar.
Vi ställa som motto för denna öfversigt de ännu
otryckta Tegnérska orden: ”Det vore en oädel
granskning, som helst tippehölle sig vid
sol-fläckarne i snillet och lefde, likasom dykerierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
