Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre än 246 stanser —; det fängslar genom
sin friskhet, sitt goda lynne och sin lediga
diktion; det saknar ej förtjenstfulla partier och
erbjuder icke få leende taflor af en viss
godmodig naivitet; men, såsom ett helt betraktadt,
uthärdar det ej någon strängare granskning.
Man studsar rjedan vid sjelfva valet af diktart
och ser ej utan förundran det Wielandska
maneret, sådant det bjertast framträder i *Oberon”
och ”Idris”, med allt sitt gyckel och alla sina
älskvärda olater, här användt på den vackra
Småländska Blenda-sagan, der på fullaste allvar
qvinnan strider som en man fur sin härd och
fosterjordens räddning. Det är samma lekande,
ofta persifflerande ton, samma skalkaktiga, stun-r
dom lättfärdiga skämt, samma sjelfsvåldiga,
moderna behandling med sin ystert framträdande
parodi eller sin i bakgrunden förstulet lurande
ironi. Det är slutligen samma versbyggnad och
form, de fria, oregelmessiga stanserna. Och
erkännas bör, att hos ’vår Svenske skald denna
form, i mejsling och politur, fullt kan mäta sig
med Wielands, ehuru denne försäkrar sig hafva
i hela fem år filat på verserna i ”Idris”.
Men om sålunda i poemet ”Blenda” ämne och
diktart icke väl harmoniera, blir det alltid för
skärskådaren af Stagnelii rika, rörliga och
mångsidiga skaldskap af icke ringa intresse att finna,
hurusom han, med sin i allmänhet högtidliga,
mystiskt spekulativa eller dystert passionerade
stämning, kan, när så bär till, anslå äfven en
C. XV. Bottigers samlade skrifter, r. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
