Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att äta krusbär, var honom en styggelse. Då
emellertid mina lärotimmar med Wilhelm noga
togos i akt, och dennes framsteg voro synbara,
egde han ingen rätt, att förbjuda mig den lilla
vederqvickelse, jag någon gång kunde finna utom
hus. Hemmet erbjöd mig egentligen .blott ett enda
nöje. Det var att rida på Thora. Hon var ett
vackert, snällt kreatur och bar mycket lätt.
Pastorn hade, på någon auktion, i upprymdt tillstånd,
råkat att fastna för ett snäckbetsel och en
ridsadel med rödt schabrak, kantadt med guldgaloner.
När jag på Thora, utstyrd med denna grannlåt, i
sporrstreck red genom gatorna i Sala stad, var
jag ej litet stolt. Vid dånet af hästhofvarna
rusade man till fönstren, för att se på kavalkaden,
hundar rände skällande efter mig, och gatpojkarna
veko åt sidan för den okände rvttaren. Oftast
•/
red jag dock landsvägen fram inåt närmaste skog,
i ostörd njutning af ett nöje, som alltid varit mig
lika kärt som nyttigt.
Pastorn hade lofvat oss att, någon söndag, då
han ej hade predikotur, få med honom göra en
utflygt till Sätra brunn. Dit hade vi knappt
half-annan mil. En färgare i staden skulle vara oss
följaktig med sin häst. Denne och Thora skulle
spännas för en liten öppen rustvagn, på hvars
framsäte pastorn skulle sitta jemte färgaren, under
det att baksätet intogs af mig och Wilhelm. En
vacker söndagsmorgon i början af Augusti
anträddes färden. Första uppehållet gjordes i Sala, der
färgaren hade inbjudit på resfrukost. De begge
äldre resenärerna intogo den långsamt och grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
