Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21. Min senare gymnasii-tid.
Med påföljande hösttermin inträdde jag i nya
förhållanden. Deri förutnämde lektorn i matematik
hade för mig fattat en synnerlig valvilja, och
antog mig nu till handledare för sin äldste son.
Men detta informatorskap sträckte sig äfven till
en annan gosse, son af’ stadens rikaste köpman.
Jag med begge gossarna skulle under terminerna
vistas i lektorns hus, men mellan terminerna i
köpmannens. Min årliga lön skulle blifva 25
riksdaler från hvartdera hållet, således 50 rdr inalles.
I begge de hus, som på detta sätt hade gått i
bolag om mig, visades mig rätt mycken godhet,
men denna kondition, som jag i tre år bibehöll,
blef likväl den svåraste af alla. Jag arbetade till
öfveransträngning. Begge gossarna voro illa
uppfostrade, mycket trånghufvade, ännu mer sturska,
och allramest lata. Till sena qvällen satt jag med
deras lexor, och för att kunna hinna något för
mig sjelf, måste jag stiga opp klockan tre, senast
fyra, om morgnarna. Jag gjorde opp ackord med
en af stadens brandvakter att väcka mig. Detta
skedde genom dragning på ett snöre, som jag om
nätterna hade bundet kring min venstra arm och
som, genom ett hål i fönsterposten, hängde utmed
husets vägg, från min vindskammare ned på gatan.
Denna hastiga uppryckning ur bästa sömnen, vid
en ålder, då jag ännu växte, kunde ej annat än
vara af menligt inflytande på mina hjertnerver,
och jag fick i framtiden erfara följderna deraf.
Mitt eget arbete var mig kärt och aldrig tungt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
