Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maner. När Frithiofs saga utkommit, låg äfven
den på hennes sybord. Mannen, som var något
enfaldig, men hade geni för spanmålshandel,
berättade mig en dag, att han gjort ett försök att
läsa det så allmänt berömda poemet, men genast
afstått derifrån, emedan han ej kunde tåla böcker,
der djur införas talande. Han hade naturligtvis
träffat på dialogen mellan Frithiof och Björn och
tagit för afgjordt, att den sistnämde var en nalle
på fyra ben.
I lektorshuset, der jag bodde under
terminerna, var husfadern ofta borta. Under
riksdagarna uppehöll han sig i Stockholm. Men äfven
när han var i staden, var han sällan hemma,
åtminstone icke om qvällarna. IJan skulle då
gif-vet ha sitt spelparti, och detta vanligen utomhus.
Frun hade då sitt kotteri af unga fruar, hvilkas
män, i likhet med hennes äkta hälft, icke om
aftnarna höllo sig hemma. Till dessa kotterier hörde
flere ungajierrar, och der gick mycket gladt och
obesväradt till. Det förekom mig, att herrn och
frun hade föga roligt af hvarandra, men så
mycket roligare hvar och en för sig. Hon var ännu
vacker och ung: han tung och trumpen mot henne,
men i glada lag yster, liflig och qvick. Skada, att
den så utmärkte läraren i matematik vanligen från
lärosalen gick i en rak linea till stadskällaren,
hvarifrån han sedan återvände i en krokig. Detta
lände till ruin, både för hans helsa och hans
ekonomi.
På gymnasium gick emellertid allt sin vanliga
gång. Partigräl mellan de äldre, stryk åt de yngre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
