Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i morgon skäll den uppföras», brummade basen.
»Kören skall uppföras», invände jag, »och till den
ha ni ju längesedan fått orden.» De följde mig
nu upp på mitt rum, der en förklaring följde.
Man hade tagit för gifvet, att riksmarskalken grefve
Brahe icke personligen skulle kunna deltaga i
festen, då man viste, hur svårt Carl Johan hade att
ens för några timmar umbära honom. Men i dag
på förmiddagen hade helt oförmodadt hans förbud
kommit; både han och hans bror, grefve Nils, voro
att vänta. Någon nitälskande person, — jag drog
starka misstankar på Schröder, — hade nu skrämt
upp rector magnificus med föreställningar om, hur
illa det skulle upptagas, om den musikaliska
delen af festen blefve stympad och ofullständig. Det
ginge omöjligt an, att musiken vid denna fest blefve
endast en bråkdel, af hvad den varit vid den
Fle-mingska. Kolmodin hade skyndat till Haeffner,
Haeffner hade sammankallat kapellet, kapellet höll
nu som bäst på att repetera, allt var redan i
ordning: det fattades blott ord till musiken, nya ord
till samma musik, som förut blifvit uppförd vid
sorgefesterna efter prinsessan och excellensen
Fleming. Mig hade man, med andan i halsen, sökt
redan på förmiddagen, men jag hade då suttit
inspärrad på konsistorium. Man hade räknat på,
att jag skulle sluta i någorlunda tid på
eftermiddagen, kanske klockan 4 eller 5 eller
åtminstone 6, men att jag nu ej återkom förrän inemot
8, var ju alldeles förskräckligt. På mitt bord låg
ett bref från Kolmodin, hvari han, under tusen
ursäkter, bekräftade de begge sändebudens upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
